Vi minns 1940-talet: Från krig och oro till fred och framtidshopp

Detta decennium, 1940-talet, kom att delas av andra världskriget. För självklart påverkades även neutrala Sverige av en tid som överskuggades av kriget, med brist på pengar, mat och andra varor samt ständig rädsla för vad som skulle hända. När männen nu var inkallade fick kvinnorna möjlighet att komma ut i arbetslivet, därmed blev klädseln praktisk och långbyxor blev nu högsta mode.

Men tiden utmanade också fantasin. Bristen på tyger fick symaskinerna att gå varma, nu sydde, lagade och dekorerade allt fler sina kläder. När inga nylonstrumpor fanns att köpa, målades sömmar på benen för att ge intryck av att strumporna satt på plats. I avsaknad av hårprodukter doldes kalufsen under konstfärdigt knutna turbaner.

Även i köket gällde det att vara fiffig i ransoneringstid. Grötrester späddes med vatten och användes vid nästa kok, köttfärs drygades ut med morot. Det serverades kålsoppa och potatisbröd och säkert en och annan kokt kråka. Cikoriarot användes som kaffesurrogat.

Sverige upplevde också tre extremt kalla vintrar i rad under krigsåren. Den 26 februari 1942 var det köldrekord i hela Sverige och i Skåne uppmättes -35 grader! Men bättre tider skulle komma och den historiska fredsdagen 7 maj 1945 firades stort. Bilderna från Kungsgatan i Stockholm blev klassiska, festglada människor jublade och kramades och konfettin haglade i skön karnevalsstämning.

Även på Hemmets Journal firades freden. De danska cheferna från huvudkontoret i Köpenhamn kom till redaktionen i Malmö och bjöd på kaffekalas. Dessutom fick varje anställd 100 kr i fredsgåva – och en ledig dag!

År 1945 växte tidningsförlaget och Hemmets Journal AB lanserade Fickjournalen för den yngre målgruppen, Sveriges första tidning i pocketformat. Tre år senare ingick ägaren Gutenberghus avtal med Disney och förlaget i Sverige blev först i Europa med att ge ut serietidningen Kalle Anka, som också kom att bli serie i Hemmets Journal.

I fredstid växte framtidshoppet. Modet bytte karaktär, det feminina och färgglada fick ta plats och för damerna blev timglasfiguren ett ideal. Utomhusdansbanorna blev en populär mötesplats för landets unga och kvinnorna lät håret växa, gärna nedanför axlarna. En populär frisyr var “victory rolls” när håret fästes i stora rullar på huvudet.

Svenska krigshjältar

Många svenskar gjorde under 40-talet insatser som vi än idag ska känna stor ödmjukhet inför. Svenske diplomaten Raoul Wallenberg räddade tiotusentals ungerska judar under nazisterna, innan han fängslades och försvann. Och Folke Bernadotte ledde de vitmålade bussar och lastbilar som befriade nordiska fångar ur de tyska koncentrationslägren.

På Tetra Pak kom den unge laboratorieassistenten Erik Wallenberg på en uppfinning som skulle få stor betydelse. Den pyramidformade förpackningen för mjölk! Han klurade ut att en lång papperstub kunde fyllas, formas och klippas av. På så vis skapade han den tetraederformade förpackningen som kom att bli en världssuccé.

Penicillin på recept

Svenska kungahuset upplevde en stor sorg när arvprinsen Gustaf Adolf omkom i en flygolycka den 26 januari 1947. Hans plan störtade efter en mellanlandning på Kastrup i Danmark och hans fem barn blev faderlösa. Yngst var Carl Gustaf, vår blivande kung, endast 8 månader gammal.

En annan kunglig incident inträffade 28 september 1946 när Gustav V efter en jakt kom åkande på Södertäljevägen utanför Stockholm. Kungens chaufför tappade kontrollen över bilen efter en långsträckt kurva, körde av vägen och bilen hamnade i diket. Den historiska platsen heter än idag Kungens kurva.

Detta decennium, som startade i moll, gav mycket som vi fortfarande gläds åt. Som den första penicillinbehandlingen 1944, en medicin som svenska apotek började sälja mot recept tre år senare. År 1946 blev Sverige medlem av FN och 1949 kom den tryckfrihetsförordning som vi fortfarande följer. I Hemmets Journal blev krukväxter ett populärt inslag under 40-talet och så är det än idag.

FILMEN

Poppe drog rekordpublik

Flera stora stjärnor lockade oss till biograferna. Ingrid Bergman satte sitt namn på filmkartan i Casablanca 1942, med Humphrey Bogart som motspelare.

Hemma i Sverige hette 40-talets ledande filmkomiker Nils Poppe, ofta med Annalisa Ericson som parhäst. År 1945 kom filmen Blåjackor med Poppe som furir Kalle Svensson och Annalisa som gymnastiklärarinnan Nanette. Poppes framgångar födde 1948 en ny karaktär, soldat Fabian Bom. Den allra första filmen, Soldat Bom, blev en supersuccé och visades på Stockholms biografer hela 48 veckor.

MUSIKEN

Jussi, Alice och Ulla – triss i sångstjärnor

Tenoren Jussi Björling utnämndes 1944 till hovsångare i Sverige. Han hade då sjungit en mängd paradroller i bland annat Aida, Tosca och Rigoletto. Metropolitan i New York var hans huvudscen. Men Björling använde även sin unika röst som refrängsångare. Då kallade han sig Erik Odde och sjöng smäktande om längtan och om vågors sus. Att det var han, var en väl bevarad hemlighet tills Björling 1945 själv kom med avslöjandet i sin bok Med bagaget i strupen.

Alice Babs, en annan blivande hovsångare, fick sitt genombrott 1940 i den musikaliska filmen Swing it magistern. Hon spelade skolflickan Inga som på fritiden uppträdde under namnet Linda Loy. Alice Babs blev den nya jazzmusikens stora stjärna.

År 1940 var också året då Ulla Billquist vann stor popularitet bland beredskapsmännen med Min soldat. Totalt spelade hon in 358 skivor och blev Sonoras första artist med fast lön, 7 000 kr i månaden. Vi minns hits som Säg hur har du det med kärleken idag och Öppna ditt fönster. Ulla Billquist avslutade sitt liv den 6 juli 1946, på toppen av sin karriär.

IDROTTEN

Under-Gunder sprang snabbast

Den sportprofil som dominerar 40-talet i Sverige är löparen Gunder Hägg, kallad Under-Gunder. Denne jämtlänning fann sitt framgångsrecept när han sprang i pulssnö vid Torne älv under finska vinterkriget. Han satte 16 världsrekord 1941–1945 och var så överlägsen 1942 att Svenska Dagbladets bragdmedaljjury inte behövde samlas för att enas. Gunder var självskriven. Det året satte han tio av sina världsrekord under 80 dagar!

Att inte få tävla i stora mästerskap på grund av kriget måste ha varit frustrerande. Men Gunder fick resa till USA och delta i tävlingar där, han vann den prestigefyllda titeln Athlete of the Year och amerikanska nyhetsbyrån AP utsåg honom till världens främste idrottsman 1943.

Men karriären fick ett snöpligt slut. Svenska friidrottsförbundet ansåg att Gunder brutit mot amatörreglerna då han fått betalt för att tävla. I mars 1946 föll domen och Hägg stängdes av på livstid. Han hade då världsrekord på distanserna 1 500, 2 000, 3 000 och 5 000 meter samt 1, 2 och 3 engelska mil.

Det påstås att Gunder Hägg, när han fick beskedet via en nyhetssändning, ställde undan löparskorna och frågade om kaffet var klart. Sedan öppnade han sportbutik i Malmö.