100-åriga Irma gympar varje morgon: ”Det är viktigt att hålla igång”

Det är en vacker sommardag när Hemmets Journal följer med Irma Karlsson på en runda genom hennes prunkande trädgård i Vinberg strax utanför Falkenberg.

Den värsta uppståndelsen efter hennes hundraårsdag i april i fjol har lagt sig. För Irma är det ingen större skillnad på före och efter hennes personliga sekelskifte.

– Jag känner mig precis som förut, säger hon med ett skratt. Jag firade födelsedagen med öppet hus här hemma. Det kom ett 50-tal personer.

Plötsligt stannar hon till vid en spaljé med röda rosor för att kontrollera att de inte har fått någon ohyra. Hennes trädgård är en oas precis vid infarten till den lilla byn och förutom rosor blommar här sommarblommor i alla dess färger. I ena hörnan av trädgården har hon ett litet växthus.

– Där odlar jag tomater, gurka och chili, berättar hon.

Trots sin respektingivande ålder sköter Irma det mesta av trädgårdsarbetet själv. Det är bara när det handlar om tyngre grävarbeten eller saker som att köra säckar med jord och gödsel som hon tar hjälp av sonen Jan-Olof eller dottern Ing-Britt.

– Mamma klarar att göra det mesta själv. Hon har ingen hemtjänst och hon kör själv och handlar i stan, berättar Ing-Britt som är med under vår intervju.

– Men det blir inga längre rundor med bilen längre, tillägger hennes mamma.

Irma Karlsson är en pigg hundraåring

För att ha fyllt 100 är Irma en ovanligt pigg och alert kvinna. Hon rör sig obehindrat i trädgården och det är inget fel på varken hennes hörsel eller syn.

– Jag har haft turen att alltid få hålla mig frisk. Sedan tror jag det har bidragit att jag tyckt om att dansa sedan jag var ung och att jag alltid har gymnastiserat, säger hon och tillägger:

– Trädgårdsarbetet är också nyttig motion. Jag tror det är viktigt att man har en hobby som gör att man rör på sig.

Irma Karlsson föddes 1923 – samma år som Stockholms stadshus invigdes – på en gård i Ringsås, några kilometer från hennes nuvarande hem i Vinberg.

– Där bodde jag mina första 15 år. Mina föräldrar hade ett litet lantbruk och en häst som de plöjde med. Sedan flyttade vi till en lite större gård i närheten och då skaffade far ytterligare en häst.

Dagslön på två kronor

Det är idag nästan svårt att föreställa sig, men det Sverige som Irma växte upp i såg helt annorlunda ut än dagens samhälle. Samma år som hon föddes passerade vi sex miljoner innevånare. Motorfordonen på vägarna var få och att få se ett flygplan var nästan en sensation.

– Jag minns när vi fick den första telefonen installerad. På den tiden blev man först kopplad till en växeltelefonist om man skulle ringa någon.

Tidigt fick Irma och hennes bror Erling hjälpa till hemma på gården och även ta extraarbete hos grannarna.

– Vi hjälpte till att plocka rotfrukter på andra gårdar och för det fick vi en dagslön på två kronor, berättar Irma.

Hon minns att hon hade ett tydligt mål med sitt extraarbete.

– Jag hade sett ett par fina tofflor med silkestofs i en affär inne i stan och ville gärna ha dem. De kostade sex kronor och jag fick jobba tre dagar för att kunna köpa dem.

Väckte sensation i byn

När Irma var 25 år träffade hon sin blivande make Erik som liksom hennes föräldrar var lantbrukare och hade en egen gård i Hälleberg. Han var dessutom lika förtjust i att dansa som hon var.

– Vi träffades på Sveriges Lantbruksförbundets ungdomsverksamhet och vi gifte oss 1948, berättar Irma.

Larsgård i Hälleberg var en ganska stor gård och förutom odlingar hade Irma och Erik grisar, höns och ett tiotal kor. Dessutom bytte de tidigt ut hästarna mot en traktor.

– Mamma och pappa var tidiga med att anamma nya innovationer, berättar dottern Ing-Britt. Pappa köpte en skördetröska i början av 60-talet och på den tiden var det inte många i trakten som hade en sådan.

Irma väckte också en del sensation i byn genom att ta körkort. Det var inte så vanligt att kvinnor på landsbygden gjorde det på den tiden.

– Jag var precis nyfödd och låg i baksätet i en korg när mamma övningskörde, berättar Ing-Britt med ett leende.

Irma och Erik drev lantbruket fram till 1990 när de sålde marken och flyttade till huset i Vinberg där hon fortfarande bor kvar. En del av marken köptes av ett betongföretag och där fick de båda jobb.

– Jag anställdes på företaget för att ta hand om trädgården och planteringarna på området, berättar hon.

Både Irma och Erik arbetade på företaget fram till han gick i pension. På fritiden var de aktiva i hembygdsföreningen och ägnade sig åt motionsdans.

Gymnastik varje morgon

Det fortsatte hon med tills hon var en bit över 80 år. Erik var tvungen att sluta dansa på grund av en stroke. Han avled 2011.

– Jag dansar inte mer än för mig själv här hemma längre. Jag var med i en gymnastikförening till jag var en bit över 90 år och fortfarande kör jag ett gymnastikpass varje morgon. Det är viktigt att hålla igång och mjuka upp lederna.

Ett annat knep för att uppnå hög ålder och hålla sig frisk är enligt Irma att man ska vara måttlig med vad man äter och dricker.

– Jag äter allt men jag frossar inte.

Dessutom har hon aldrig rökt.

– Jag och min bror Erling försökte en gång. Vi hade fått tag i min morfars pipa och Erling sa till mig att dra in ordentligt och sedan svälja. Sedan den gången har jag inte tagit ett bloss …

Mot slutet av vår intervju avslöjar dottern Ing-Britt att hennes mamma har ytterligare en passion. Hon älskar att baka och hennes specialitet är mockatårta.

– Den har hon bakat så länge jag kan minnas. Men på hennes 100-årsdag var det jag som bakade den, säger hon med ett leende mot sin mamma, som nu snart fyller 101 år.

Irmas knep för att bli 100

• Ät vanlig husmanskost och var måttlig. Frossa inte i vare sig mat eller dryck.
• Börja aldrig röka.
• Det är viktigt att röra på sig och inte sitta still. Jag har alltid motionsdansat och hållit på med gymnastik.
• Umgås med nära och kära. Mina barn och barnbarn är det viktigaste jag har.
• Skaffa en hobby som håller dig aktiv. För min del är det trädgårdsskötsel.