Pia fick en njure av sin man

När de träffades krävdes det en spark i baken för att Stefan skulle fatta att Pia var den rätta. Men när Pia 18 år senare drabbades av njursvikt fanns det ingen tvekan om att Stefan skulle göra vad som helst för att få behålla sitt livs stora kärlek.

Pia och Stefan har nyss landat hemma i villan i Landskrona efter en två veckor lång kryssning i Medelhavet. De visar stolta upp ett ny-taget porträttfoto från Pias 60-årsdag ombord på kryssningsfartyget.

De är brunbrända och ser lyckliga ut. Ett stiligt par som har svetsats samman av både svårigheter och glädjeämnen.

– Pia är en stark kvinna. Hon ger aldrig upp. Dessutom är hon handlingskraftig – har hon bestämt sig för något så blir det så, säger Stefan.

Pia och Stefan Jakobsson

Ålder: 60 respektive 65 år.
Familj: Sönerna Adam, 35, och Kevin, 33 år, tre barnbarn.
Bor: Villa i Landskrona.
Gör: Förtidspensionerad barnskötare respektive fastighetsskötare.

Just dessa egenskaper gjorde att Stefan och Pia blev ett par för 36 år sedan. Efter Stefans separation från Pias före detta arbetskamrat råkade han få syn på Pia på stan när han körde motorcykel med en kompis. Eftersom det var sent på kvällen fick Pia skjuts hem.

Någon dag senare dök killarna upp hemma hos Pia. De var kaffesugna.

– Hon såg trevlig ut och jag började bli lite intresserad, säger Stefan.
Helgen därpå bjöd Pia med Stefan och hans kompis på en fest. Men det gick inte riktigt som hon hade tänkt sig – hennes väninna började uppvakta Stefan.
– Men då dök en viss bestämd dam in i handlingen och gav mig en spark i baken. Bokstavligt talat alltså, säger Stefan och skrattar.

Pia fick en njure av  sin man
Pia, Stefan och äldste sonen Adam på promenad i vackra Landskrona.

Fullt med kartonger

Efter den kvällen började de två ses på tu man hand. Och när Pia skulle till Mallorca med en kompis några dagar senare bad hon Stefan vattna blommorna.

– När vi landade på Kastrup efter en vecka stod Stefan där med blombukett och sa: “Du får aldrig mer åka ifrån mig.” Det glömmer jag aldrig. Men sedan blev jag om möjligt ännu mer förvånad när vi kom till min lägenhet. I sovrummet hade han radat upp en massa flyttkartonger längs hela väggen, ända upp till taket. På en stod det “kalsonger”, på en annan “strumpor” – ja, ni förstår, säger Pia och ler.

Hon visste inte om hon skulle skratta eller gråta och det enda hon fick ur sig var ett påpekande om att nu skulle ju hyran i alla fall bli lite lägre. Visserligen var hon nykär, men nog gick det lite väl snabbt?

– Jag gick fram till en kartong och lyfte på den. Den var tom. Han hade bara skojat med mig, säger Pia.

Stefans taktik var den rätta, för drygt en månad senare flyttade han in på riktigt, nu med fyllda flyttkartonger. Året därpå förlovade de sig och senare samma år föddes parets första barn, Adam.

På alla hjärtans dag tog Pia mod till sig och friade.

– Det var skottår det året, så damerna fick fria till sina män. Jag skrev ett kärleksbrev till Stefan och han svarade ja.

Stefan ser nöjd ut när händelsen kommer på tal. Han avslöjar att han har lite svårt att komma till skott, så det där med skottår passade utmärkt.

Livet lekte för den lilla familjen men Pia, som arbetade som barnskötare, började ana att deras baby Adam inte utvecklades i riktigt samma takt som andra barn i hans ålder. Hon läste böcker och skaffade sig information. Därefter larmade hon till barnavårdscentralen, men ingen ville lyssna.

– Jag märkte att Adam var sen med att krypa, prata, sitta och gå. Han hängde inte med som de andra barnen i samma ålder. Det var först vid fyraårskontrollen på BVC som personalen insåg att något inte stämde, säger Pia.

Under sina första år drabbades Adam av många feberkramper, den första redan vid 14 månaders ålder.

– Ingen vet vad hans lättare hjärnskada beror på. Han har en lindrig psykisk funktionsvariation. Under hela Adams uppväxt har vi fört en kamp för att få rätt hjälp, säger Pia.

Två år efter Adams födelse fick paret sin andra son, Kevin. När pojkarna var i tonåren började deras mamma må dåligt. Hon drabbades av trötthet som inte ville ge med sig. Efter provtagningar visade det sig att båda hennes njurar var dåliga. Det blev medicinering och sjukskrivning.

– En natt vaknade jag av konstiga ljud i sängen bredvid. Pia hade fått kramper. Jag ringde 911 men fick inget svar. Jag hade nog sett för många amerikanska filmer. När jag ringde 112 gick det bättre. En ambulans kom och hämtade Pia. Hon var väldigt nära att dö, säger Stefan.

Under åtta månader låg Pia inlagd på sjukhus för utredning. Stefan sov i en säng bredvid för det mesta. Där hemma var det mormor som tog hand om tonårspojkarna.

Pia fick en njure av  sin man
I åtta månader fick Pia dialys, men sedan stod det klart att hon behövde en ny njure.
Foto: Privat

Dög som donator

Efter dialys och utredningar stod det klart att Pia behövde en ny njure, men hennes söner var för unga och hennes mamma hade högt blodtryck. Istället inleddes en undersökning av Stefan.

– Kompatibiliteten var inte 100 procent, men jag dög, säger Stefan stolt.

I december 2001 skedde operationerna. Pia mådde genast bättre.

– Jag föddes på nytt för 18 år sedan, säger Pia och kramar sin man. Jag är så oerhört tacksam för vad han gjorde för mig.

Stefan skruvar på sig och berättar att han ibland har tyckt att det är jobbigt med Pias tacksamhet.

– Strax efter operationen tittade Pia på mig med sina stora ögon fyllda av tacksamhet. För mig var det ju bara så självklart! Pia är en människa som ofta struntar i sig själv – hon bryr sig mest om oss andra i familjen. Vi har gått igenom så mycket tillsammans. Det är vi två mot världen, säger Stefan.

Numera lever Pia och Stefan i nuet. De planerar inte långt framåt i tiden. Adam bor bara ett stenkast bort och Kevin och hans familj finns också på nära håll. Att fira Pias 60-årsdag på en Medelhavskryssning på tu man hand var en ljuvlig avkoppling.

– Stefan är min stora trygghet i livet, avslutar Pia.

Scroll to Top