Min man och jag har försökt att få barn i snart två år. Det senaste halvåret har jag även fått brunaktiga luktfria flytningar några dagar innan jag fått mens. Mensen är ofta mer “klumpig” än den var förr.
I maj blödde jag helt plötsligt jättemycket. Det var det stora trådiga blodklumpar i mensen. Ringde till kvinnokliniken i Östersund och pratade med en gynekolog som trodde det var ett tidigt missfall. Visste inte att jag var gravid eftersom detta var några dagar innan beräknad mens. Även om det kändes jobbigt så blev jag och min man lite glada eftersom detta var ett tecken på att vi kunde få barn.
Men nu vill jag att det görs en utredning. Jag är 33 år och min man 30 år. Vi bor i Duved och vårt närmaste sjukhus ligger i Östersund, elva mil härifrån. Där säger de att man inte gör några barnlöshetsutredningar nu utan hänvisar till någon privatklinik. Vad kan vi göra? Kan vi vända oss till något annat landsting? Vårdgarantin borde väl även gälla barnlöshet?
Visst skulle det kunna vara ett tidigt missfall men det skulle också bara kunna vara en ovanligt riklig mens. För att räkna det som missfall måste man ha haft en positiv graviditetstest. Helst ska mensen dessutom ha uteblivit i över två veckor.
I ditt fall vet vi faktiskt inte om det varit en graviditet över huvud taget. Så jag skulle nog inte räkna det som ett missfall även om jag förstår att ni på ett sätt blev glada över att det kanske i alla fall delvis fungerat.
Det gör ju dock varken till eller från när man diskuterar utredning. Från gynekologiskt håll brukar man erbjuda utredning för barnlöshet när paret försökt mer än ett år utan att lyckas. Hur detta organiseras och vilka väntetider som finns varierar mycket mellan olika landsting. Jag föreslår att du hör av dig till dina landstingspolitiker och ber dem reda ut vad du kan förvänta dig.
Det finns exempel på par som tillfälligt flyttat på sig och skrivit sig i ett nytt landsting för att komma igång med en utredning. Kom bara ihåg att ni måste skriva er på samma adress!
Vi gynekologer skulle välkomna nationella riktlinjer som gäller för alla oberoende av var man bor i Sverige.
