Jag skriver till dig då jag tycker att jag hela tiden oroar mig för saker och ting. Det kan vara alltifrån vad min chef ska tycka om mig och hur jag utför mitt arbete och om jag riskerar att få sparken till att min mans företag går sämre och vad händer om han får sparken, hur ska vi då klara oss ekonomiskt?
Vi har tre barn och jag är väldigt orolig för att något ska hända dem, att de ska bli mobbade, råka ut för någon olycka till exempel i trafiken eller att de ska bli sjuka. Jag kan även oroa mig för min mans hälsa och likaså mina föräldrar då de börjar bli lite till åren. Jag har väl alltid varit lite såhär, en som oroat mig för saker, varit räddhågsen av mig och så.
Temat för oron har väl varierat över tid, men det har inte precis blivit bättre med åren. Egentligen är det kanske så att det blev sämre i samband med att barnen kom. Det blev plötsligt så mycket mer att oroa sig för och saker kunde få så allvarliga konsekvenser. Då det kunde drabba dem.
Nu tycker min man att jag måste skärpa mig, han orkar inte höra alla mina katastrofscenarier om allt hela tiden. Jag förstår honom för jag är jobbig för honom också eftersom jag hela tiden måste fråga honom om inte han också är orolig. Det enda som kan göra mig lugn, åtminstone tillfälligt, är om han säger att det inte är någon fara. Han bryr sig ju lika mycket om våra barn som jag gör.
Jag tycker också att oron stör min sömn och på senare tid har jag fått en del problem med magen av magkatarrskaraktär vilket enligt läkaren kan ha med stress eller oro att göra. Så nu har jag blivit orolig för vad oron gör med mig, det är verkligen en ond cirkel. Så vad ska jag göra för att få stopp på det här? Finns det hjälp att få?
Det du beskriver låter väldigt mycket som den ångeststörning som kallas generaliserat ångestsyndrom, GAD. Generaliserat ångestsyndrom karaktäriseras av oro som rör många olika saker, som gör sig påmind ofta och som är så stark att den påverkar vardagen och livet. Många som lider av oro upplever, precis som du, att de får problem med sömnen, ofta som ett resultat av att man oroar sig mycket på kvällen eller vid nattliga uppvaknanden.
Spänningshuvudvärk, magproblem, koncentrationssvårigheter och nedstämdhet är också vanliga inslag vid GAD. Du är med andra ord långt ifrån ensam om att ha det så här.
Den onda cirkel du skriver om är också en vanlig upplevelse och likaså känslan av att sakna kontroll över sina tankar, att man inte kan stoppa oron trots att man inser att den är ett problem. Det är dock inte helt ovanligt att man, parallellt med att man ser oron som ett stort problem, också upplever den som något positivt. Många berättar att de tänker att de genom att oroa sig blir medvetna om risker och därmed förbereder sig för att undvika dem vilket inger en känsla av trygghet.
Utan oron skulle man kanske inte tänka på vissa faror och risken att råka illa ut skulle öka. I själva verket stämmer inte det, tvärtom gör oro ofta att förmågan att lösa problem försämras, men känslan är stark och svår att våga gå emot.
För att lindra oron i stunden är det vanligt att man gör precis som du, nämligen att man ber någon person som man litar på att lugna en. Och precis som i ditt fall varar lugnet bara en kort stund så det är ingen lösning på problemet egentligen. Dessutom är risken stor att den person man vänder sig till för att få lugnande svar blir irriterad vilket ju i sig kan bli ett problem.
Det finns hjälp att få och en behandlingsmetod som visat sig fungera relativt bra för personer med generaliserad ångest är kognitiv beteendeterapi, KBT. I terapin får man lära sig olika sätt att hantera och bemöta sin oro utan att ge vika för den. Även medicinsk behandling kan i vissa fall vara ett alternativ eller ett komplement till den psykologiska behandlingen så det är något du kan diskutera med en psykolog eller med din läkare. Om du söker en terapeut som arbetar med KBT kan du titta på www.kbt.nu där det finns en förteckning över terapeuter verksamma i hela landet.
