Jag känner mig sviken av föräldrarna

Jag har sedan två år fått en väldigt ansträngd relation med mina föräldrar. Anledningen till det är att jag känt mig oerhört sviken av dem...

Jag har sedan två år fått en väldigt ansträngd relation med mina föräldrar. Anledningen till det är att jag känt mig oerhört sviken av dem i samband med att jag som 15-åring blev utsatt för en våldtäkt.

 Jag är 25 år nu men det tog mig flera år att förstå hur fel deras beteende var. När jag väl insåg det, så innebar det att inte riktigt vetat hur jag ska kunna upprätthålla en kontakt med dem överhuvudtaget.

 Efter övergreppet har det varit ett tabubelagt ämne i min familj. Ingen av mina föräldrar har någonsin tagit upp det, frågat hur jag har mått, hjälpt mig med psykolog eller dylikt. Jag har känt att de har förminskat det och fått intrycket av att de skäms över det som hände mig. Även om de aldrig skulle erkänna det, så har de tyckt att det har var mitt fel. Jag har fått kommentarer som “ska du verkligen klä dig så där, tänk på vad du sänder ut för signaler”.

 För ungefär ett halvår sedan valde jag att lägga korten på borden och berättade för dem hur jag kände. Reaktionen var inte speciellt stark. Jag fick en ursäkt och de försvarade sig med att de inte förstod att jag hade mått dåligt (?!). Därefter lades locket på igen, precis som det har gjort i alla år. Jag känner att de inte alls förstår allvaret i situationen.

 Idag känner jag att jag inte alls vill ha kontakt med dem, men samtidigt känns det så ångestfyllt att säga upp kontakten och dessutom får jag dåligt samvete av någon anledning. Borde jag ta upp frågan med dem igen eller kan jag bara sluta prata med dem? Jag känner mig så förvirrad och ledsen, så vilken guidning som helst blir jag jättetacksam för.

Psykolog Liv Svirsky svarar:

Att bli utsatt för ett övergrepp är i sig ett stort trauma. Att inte bli trodd eller få stöd kan betraktas som ytterligare ett trauma, något många som upplevt det kan vittna om. I ditt fall låter det som att det du varit med om tystats ner av dem du kanske behövt mest stöd av just i den stunden, vilket helt begripligt lämnat dig med en stark känsla av ensamhet och besvikelse.

 Vad som är rätt eller fel för dig att göra i det här läget kan ingen annan säga utan det är ett val som är ditt. Kanske kommer du få höra av andra att det du väljer är fel, men lika många skulle kanske säga att det är rätt, så det som är viktigt är att du fattar ett beslut som känns riktigt för dig.

 Det råd jag skulle ge dig är att tänka igenom dit beslut och att då även tänka på långsiktiga konsekvenser av dina olika val. Vad händer på lång sikt om ni har fortsatt kontakt och vad händer på lång sikt om du bryter kontakten med dem? Ibland kan saker kännas bra på kort sikt men på längre sikt följer negativa konsekvenser.

 Du kan också fundera över om det finns ett mindre drastiskt sätt att bryta med dem på, så att du har möjlighet att återuppta kontakten längre fram om du skulle vilja det. Kanske kan du minska er kontakt så att ni ses och hörs mycket sällan men utan att det blir ett tydligt brott i relationen?

 En annan fråga som du också är den enda som kan besvara är om du vill ge dem fler chanser? Om du känner att du vill det, finns det något nytt sätt som ni kan göra det på för att försöka nå en lösning? Skulle det hjälpa om ni tillsammans gick och pratade med en psykolog som kunde hjälpa er att samtala på ett bättre sätt? Psykologen blir då en moderator för samtalet och många upplever att om de talar med varandra med en främmande person närvarande så lyssnar de på ett annat sätt än de gör på egen hand. De säger saker som är svåra att säga annars.

 Om du är intresserad av det kan du höra med din husläkare om du kan få kontakt med en psykolog den vägen. Det finns även privata psykologer som du kan vända dig till.

 Ibland är en bruten relation det bästa sättet för att en person själv ska kunna utvecklas vidare i sitt eget liv och må bra. Kanske är det så för dig och det blir den vägen du väljer. Oavsett vilket beslut du kommer fram till hoppas jag att du finner det som blir bäst för dig, både nu och framöver.

Scroll to Top