Jag kan inte glömma min ungdomskärlek

  Jag vet inte vad jag ska göra. Jag är en lycklig trebarnsmamma på 32 år med sambo och hus. Jag har allt man kan...

 

Jag vet inte vad jag ska göra. Jag är en lycklig trebarnsmamma på 32 år med sambo och hus. Jag har allt man kan önska sig, men…
När jag var 18 år träffade jag en kille som tog mitt hjärta med storm, alltså kärlek vid första ögonkastet. Det blev dock aldrig något allvarligt eftersom vi bodde så långt ifrån varandra, men vi hade chattkontakt och sågs några gånger om året.
När jag var 20 träffade jag min nuvarande sambo som jag älskar. Men jag kan inte glömma den andra killen som jag än idag har kontakt med och stöter på vid enstaka tillfällen.
Jag har aldrig varit otrogen men längtan efter den andre mannen finns alltid där och det är jättejobbigt. Vad ska jag göra? Ska jag berätta för min sambo? Ska jag träffa den andra killen för och se om det är äkta känslor eller bara fantasier som lever kvar sedan förr? Snälla, ge mig ett råd innan jag blir galen!

 

Psykolog Liv Svirsky svarar:

 

Att minnen av och känslor från en tidigare relation lever kvar starkt och blandar sig i nuet är inte så ovanligt och jag tror du kan hitta många som känner igen sig i ditt dilemma liksom i frågan vad man ska göra med dessa känslor. Att ge just dig ett råd är naturligtvis svårt baserat på ett kort brev, men några allmänna råd kanske kan hjälpa dig vidare.
Du är själv inne på att kontakta mannen ifråga för att se om de känslor du känner är äkta och kanske även få veta vilka känslor han har för dig. Det är en väg att gå och kanske leder den dig vidare. Kanske märker du att dina känslor har mer med dåtiden än med nuet att göra och det kan hjälpa dig att gå vidare.
Du skriver att ni aldrig hade en relation vilket ju kan innebära att dina känslor idag delvis är baserade på fantasier om hur ni skulle kunnat ha haft det om det blivit ni? Å andra sidan, kanske märker du att känslorna fortfarande är starka och verkliga och du får då ta ställning till vad du ska göra med den informationen. Oavsett vad som sker bör du förbereda dig inför ett sådant möte och vara beredd att ta ansvar för vad som händer både där och då och efteråt.
Ett annat sätt att hantera dina känslor är att acceptera situationen så som är. Du har känslor för en gammal kärlek och du lever i ett familjeliv med en man som du älskar mycket. Kanske kan dessa samsas inom dig på ett sätt som fungerar? Att acceptera kan innehålla ett moment av sorg då det ibland innebär att ge upp något som känns viktigt. Men det kan också innehålla känslor av frihet och lätthet och en känsla av möjlighet att gå vidare och lämna det som inte går att påverka eller förändra bakom sig. Om du vill läsa mer om acceptans, hur det kan påverka dig och vad du kan göra för att nå dit skulle jag vilja rekommendera dig att läsa Anna Kåvers bok Att leva ett liv, inte vinna ett krig: om acceptans utgiven på Natur och Kultur.
Du ställer också frågan om du ska berätta detta för din sambo. Det är en svår fråga som bara du kan besvara utifrån bland annat hur din och din sambos relation ser ut idag, hur ni brukar tala med varandra om svåra saker och hur du tror att din sambo skulle reagera på att få veta detta. Ytterligare en fråga är vilket ditt syfte skulle vara med att berätta det för honom? Önskar du att han skulle trösta dig, ge dig råd eller hjälpa dig att gå vidare, vill du att han ska veta var du befinner dig eller finns det andra motiv? Innan du fattar ett beslut om att berätta för honom eller att avstå från det tycker jag att du ska ge dig tid att noggrant fundera över svaret på de här frågorna.
Om du känner att du behöver mer specifika råd som verkligen bygger på din situation och en samtalskontakt där du kan lägga till mer information om hur du tänker och känner skulle jag rekommendera dig att uppsöka en psykolog. Kontaktuppgifter till psykologer i hela landet kan du hitta via www.psykologiguiden.se

 

Scroll to Top