Nikotinet ökar bland annat stresshormonet adrenalin så att blodtrycket, pulsen och ämnesomsättningen stegras. Dessutom drar nikotinet samman blodkärlen i moderkakan så att fostret får sämre blodförsörjning. Risken för missfall blir större eftersom moderkakan kan lossna eller bilda proppar. Förlossningen startar ibland för tidigt hos rökare och bebisarna brukar väga i genomsnitt 200 gram mindre än normalt. Månaderna efter födseln är det dessutom påvisat en ökad risk för plötslig spädbarnsdöd om barnets föräldrar röker.
Vid rökning bildas en liten mängd giftig koloxid. Denna gas binder sig 200 gånger starkare än syre till de röda blodkropparna. Då sjunker blodets syretransporterande förmåga. Hos en storrökare kan upp till 10 procent av blodet vara blockerat av koloxid. Resultatet blir att det ofödda barnets hjärna lättare utsätts för syrebrist. Dessutom blockeras cellernas förmåga att tillgodogöra sig syret och bilda livgivande energi.
Det har under senare år framkommit att småbarn som utsätts för passiv rökning oftare är förkylda, har ont i öronen och får mer spädbarnskolik. Även svår barnastma samt olika allergier är vanligare hos småbarn som vistas i rökig miljö.
Sammanfattningsvis så är fostret och moderkakan mycket ömtåliga och mer känsliga för rökningens skadeverkningar än vuxna människor. Hos bebisar/foster märks biverkningarna redan efter nio månader medan de vuxna får besvär när de blir medelålders eller gamla. Detta är naturligtvis ingen rolig läsning när man är fast i rökningen som du. Men jag kan trösta dig med att jag känner många storrökare som faktiskt utan problem klarat av att tvärt sluta röka den dag de insett att riskerna är för stora. Jag hoppas innerligt att även du klarar att minska din rökning eller allra helst sluta helt. Lycka till!